Ska till kyrkan nu. Den här kyrkan känns väldigt behaglig. För två veckor sen var jag i den katolska kyrkan och där kände jag ett patriarkat som låg som ett lock på spontanitet, alltså i den kyrkan, den gången. I dagens kyrka var det nästan uteslutande barn som agerade och spelade upp föreställningar och läste texter. Vi besökare applåderade barnen villigt och ofta i kyrkan.
Efter högmässan promenerade jag och noterade olika sidor av vad som säljs. Allt från små träsniderier till groteska fåtöljer.
Har du nån gång drömt om att ha en sån här alfahannefåtölj i vardagsrummet? Kan inte minnas att jag gjort det. :-)
Vakten utanför Brunos marknad är söt, det är så lugnt här, att han under arbetstid kan ta hand om en i familjen.
Det var soligt på förmiddagen men blev mer och mer molnigt framåt eftermiddagen.
Då jag promenerat förbi D'Angelas och kommit till piren kände jag att det kom några regndroppar. Annars är det i september de kan få lite regn här nere.
Gick till Buddy's till klockan nio på kvällen men ingen Paco-drummer där. Däremot ett annat band som var duktiga... men som ofta här, väldigt repetitiva. Vi sitter kvar ett tag och lyssnade innan vi skiljs åt och jag tar en promenad ner till havet för att lyssna på det. Sen tar jag en promenad genom stan hemåt. Det är skönt att gå själv, så man kan stanna när man vill och var man vill. Det blir därför sköna promenader även på kvällen. Det här stället känns tryggt, i alla fall i år, 2016, då jag är här. Har en hotellgranne, en kvinna i 40-årsåldern. Hon nätverkar mycket med ortsbefolkningen, även med senegalesiska enkla affärsmän. Hon har planer på att flytta, kanske hit och lär sig mycket genom dessa kontakter. Människorna man möter här, är rara och fina människor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar